Magen vecka 16

Det är när jag ser den på bild som jag fattar att jag ens har en mage, man vänjer sig vid sig själv så lätt så att förändringarna är svåra att se. Det är precis som när jag gått ner i vikt eller så, då kan alla andra märka det utom jag själv.

Har gått upp 1 kilo...vägde mig på fastande mage 49 kg... tyckte det var lite på tiden..okej 1 kg kanske inte är något för vissa men för mig är det ett stort framsteg, haha!

Freddi är så rolig när man ska gå och lägga sig....så klär jag av mig för sängen och står där med min lilla putmage

"oh my God, du gör det där med flit va?" 

Nej
fortfarande inte, jag vet inte hur man blåser upp magen till en "gravid" mage som alla andra tycks veta hur man gör...

"Oh my GOD she IS pregnant!"  hojtar han högt...

haha...jaa jag är ju det lilla pappy...och större kommer den bli!

Passar på att ligga på mage så länge jag kan!
Pappy har baby shoppat

En fin bilbarnstol kom Freddi hem med häromdagen....
"jag valde den för den matchar fint med färgen i bilen"

Tyckte jag var såååå fint av honom, han som först var så insatt på att inte handla nånting ännu.

så frågade jag om kvittot var kvar utifall att.
Då sa lilla pappy  "Nja, men nångång kommer vi ha användning för den ändå"

Hur söt får man bli egentligen?

Ibland kommer jag på att jag är väldigt lyckosam som har han vid sidan om mig.

Nu ska jag äta för snart kommer mormor och lillebror!

Hejsvej/ Miriam
40506-46

Kalas kulan i sin fulla glans, heta hipsters har mammy på sig oxå.

Vart på inskrivning idag hos barnmorskan, Anne nånting hette hon. Jätte trevlig!
Jag och Freddi var förberedda på ultraljud, rent exalterade...
Men inte fan blev det ultraljud, nej den lär väl inte komma förrän i vecka 18, men i vart fall innan vecka 20 för då skall jag till Barnmorskan igen och då är det meningen att ett ultraljud ska vara gjort.
Får veta exakt datum för det ultraljudet om någon vecka ungefär.

Blodprov tog hon på mig, och alla som känner mig vet hur känslig jag är kring det ämnet.
Först fick de tag i venen, men sen kom det inget blod ut ur den för "stackaren, hon är så spänd nu så det kommer inget".
"Måste slappna av, måste slappna av...tänk på nåt som får dig att slappna av", tänkte jag..och vipps dök pappas ansikte upp i mitt huvud.
"Nu rinner det" sades det kort efter.
Freddi stod vid min sida och gjorde roliga miner för att jag skulle tänka på nåt annat, skönt att han var där, lilla pappy. Han är verkligen underbar, kommer vara världens bästa pappa tror jag.

125 hade jag i blodvärdet då, jätte bra sade hon men själv fattade jag inte riktigt vad 125 innebar.
Urinprovet såg bra ut, skönt att slippa urinvägsinfektion (än så länge) som jag misstänkte då jag kissar heeela tiden, fast det gör ju iofs inte ont men hörde nåt korkat rykte om att man kan ha det fast det inte gör ont...

Blodtrycket var super lågt, lågt är det alltid annars, men att det just var super nu vart för att jag hade varit så jäkla nervös osv...påverkade resultatet en del.

Tog min vikt med, 48kg och 166cm lång....själva jag har inte vuxit, bara bebben i magen.

Allt har varit och är bra med mig och lillen, det enda "dåliga" har varit illamåendet, och det är ju där ännu.
Men det är tydligen smällar man får ta.

Lagar chili con carne nu, smaskens!  Fast lite trickit att göra det samtidigt som jag sitter här så jag får avrunda inlägget nu.

Imorgon kommer Pauline på besök, det ska bli riktigt roligt...

Tack för mig/ Milliam