Vecka 39 (38+1)
Vecka 39 (38+1)


Jaha så var det 13 dagar kvar till beräknat datum....

Den 11 JULI var det sagt...men jag skulle tippa på 20 juli om inte mer...

Känner inte av någonting längre. Inga sammandragningar, bara lite löjligt molande "mensvärk" som sen tappas av till ingenting!
Ryggen värker när jag sitter, ligger och står.
Gnäller gör jag HELA tiden..vilket irriterar mig själv oxå och leder till att jag blir ännu gnälligare...

Fredrik har världens ovanligaste tålamod oxå...han står ut med mig utan ett pip...
Istället tröstar han med vänliga ord som "snart så...snart så...snart så är han här"
Detta är jätte skönt, för jag hade inte orkat med annat.

Sen tyckte jag att man gick på toa mkt innan, det är ju inte klokt vad jag springer nu!
I alla fall när man ska sova, då är jag uppe och kissar var timma! Jag skojar inte alltså...

Fötterna svullnar till kvällarna också, har jag strumpor på mig då så ser de inte trevliga ut. Jag har världens smalaste tanigaste fötter annars men på kvällarna är de som en gammal tants nergångna fossinga...jätte läskigt!

Imorgon ska jag till barnmorskan igen, hon var inte så säker på om jag skulle dyka upp igen till den tiden då det verkade som att det snart var dax för mig sist jag var där. Men jo, visst dyker jag upp igen! Still pregnant...

Det störiga är att min vanliga barnmorska är på semester, så jag ska ha någon annan...Annika heter hon..

Min vanliga barnmorska Anne, har skrivit med stora bokstäver över mina journaler en lapp till Annika om att jag inte behöver ta stick i fingret för järnvärdet, då jag är jätte stick rädd.
Har en känsla på att det kommer att komma upp på tal ändå.
Mår bra för övrigt så det känns bara som ett svim-projekt i onödan ändå. Då måste jag ha någon med mig så att jag har följe med hem, annars finns det risk för att jag svimmar på vägen. En stor risk! Och det känns lite överdrivet...

Nej hon får låta mitt finger vara och kolla lillen i magen istället.

Det är så häftigt nu, för nu när Freddi lägger örat emot där han har ryggen så hör han hans hjärtljud!!
Jag håller koll på mina
och säger dom högt samtidigt som han håller koll på lillens och säger dom högt
 "dunka, dunka dunka..."  Så han inte blandar ihop lillemannens hjärtljud med mina...

DET
är häftigt...